Det mystiska paketet.

Jag fick nåt helt fantastiskt med posten idag.

Jag fick avin redan igår, men upptäckte den när uthämtningsstället hade stängt, så jag fick hämta idag, efter att ha sovit bort halva dagen i hopp om att friskna till ytterligare (funkade bra, tackar som frågar).

När jag hämtade ut paketet så noterade jag att det var ganska stort men lätt, det kändes som att det var nånting textilt inuti, kanske kläder eller en filt, eller en kudde. Jag hade inte den blekaste.

"Nu har jag hämtat ut brevbomben" skrev jag till en vän när jag kom hem.

Tänk om jag hade vetat hur rätt jag hade.

Paketet var en kärleksbomb.

Det första jag lade märke till var en stor mjukponny, en My Little Pony av en äldre utgåva (som avsändaren hade hittat i en förrådsstädning). Sen upptäckte jag brevet i kartongen. Läste det, kunde liksom inte fatta att det var till mig. Men det var det alltså. Ett beundrarbrev, från någon som uppskattar mina ord och det jag skriver. Först tänkte jag publicera brevet här på bloggen, för att liksom dela med mig av min glädje, men bestämde mig sen för att inte göra det. För nånting vill jag ha för mig själv. Men tro mig, brevet är så jävla fint, och ger mig styrkan att fortsätta vara den jag är utan kompromisser.

Signaturen var "X". Först hade jag en misstanke om vem det hade kunnat vara, men när jag jämförde hens handstil med handstilen i brevet (*ler kriminaltekniker*) så insåg jag att det nog är två helt olika personer.

Ska snart duscha och gråta lite av glädje för att sen dra på sent möte.

Tack, vem du än är. Du behöver inte ge dig tillkänna, bara vara den du är.