måndag 12 oktober 2015

Vi har inte råd att rivalisera med andra kvinnor.

Denna text publicerades ursprungligen i Hey Sugar Magazine år 2013. Jag skrev krönikor om feminism där och tycker det är synd att de försvunnit i och med att sidan lades ned, så jag tänkte återpublicera alla.


Att vi kvinnor har mindre makt än män är inget nytt. Att vi kvinnor värderas lägre än män är inte heller något nytt. Genom årtusenden och århundraden har kvinnor saknat politisk, ekonomisk och social makt och förpassats till hemmen, utanför det offentliga rummet. När kvinnor har isolerats i hemmen så har de inte bara isolerats från omvärlden i stort, utan även från sina medsystrar, andra kvinnor. När kvinnor inte träffats så har de inte kunnat prata med varandra om sina upplevelser, om hur det är att leva i ett samhälle där kvinnor är mindre värda än män. Och när kvinnorna inte har kunnat prata med varandra om sina upplevelser så har de inte kunnat organisera sig mot förtrycket. Det är när kvinnor organiserar sig som förändringar sker. Vi har sett det under rösträttsrörelsen vid förra sekelskiftet, och vi har sett det under den feministiska rörelsen under 60/70-talet: Kvinnor som kommit ut ur hemmen och börjar dela erfarenheter med varandra, vittna om våld och förtryck från män.

Idag är inte kvinnor förpassade till hemmen i samma grad. Vi kvinnor har möjlighet att kommunicera med varandra i betydligt högre grad än för bara 10-15 år sedan, mycket tack vare internet. Vi träffas på jobbet, vi träffas ute, vi träffas på nätet. Vi har större möjligheter att organisera oss mot förtrycket som fortfarande pågår mot oss. Men ändå gör vi inte det. Varför?

Svaret heter splittring. Eftersom vi kvinnor inte har några hinder för att träffas och prata, så tar patriarkatet till sitt effektivaste vapen mot feminismen: internaliserat kvinnohat, eller enklare uttryckt: få kvinnor att se varandra som sina fiender och män som kompanjoner.

Detta kan ta sig uttryck på många olika sätt. Att säga till kvinnor ”du är inte som alla andra kvinnor, du är mycket roligare/smartare/vettigare/etc” är ett vanligt uttryck. Nog har du väl hört det någon gång? Vi får helt enkelt lära oss att det som anses vara kvinnligt är sämre än det som är manligt, vilket gör att vi kvinnor lär oss att ogilla feminina kvinnor (”dumma våp”), och istället söker upp mäns bekräftelse. För vi kvinnor får lära oss att vårt värde, inte bara som kvinna utan som människa, bekräftas av män. Detta uttrycker sig på olika sätt, t.ex. att vi konkurrerar om männens uppmärksamhet. Vilken kvinna får flest likes på Instagram, vem får störst beundrarskaror på fester, vem lyckas hålla liv i sitt förhållande längst? Och vi blickar ilsket mot andra kvinnor som lyckas bättre än vi med att attrahera männens uppmärksamhet, för att sedan vända oss mot spegeln och hata det vi ser och andra kvinnor. Men kan vi klandra kvinnor som försöker överleva i patriarkatet genom att spela enligt männens regler? Nej. Som gör sig snygga för att få fördelar från män, de som har makten men inte vill dela med sig av den? Nej. Kan vi förstå kvinnan som känner sig hotad av andra kvinnor, när det bland tio poster bara finns en som är reserverad för kvinnor? Ja. Är det rätt strategi att känna sig hotad av andra kvinnor och istället samarbeta med män? Nej.

För det är trots allt män som förtrycker oss på ett strukturellt plan: ändå ser vi otroligt nog andra kvinnor som fienden. Vi får lära oss att kvinnor är intriganta och bara vill skvallra och snacka skit. Detta är en av många patriarkala myter, som har ett enda syfte: Fortsätta förtrycka kvinnor. För ser vi andra kvinnor som rivaler och vi splittras som grupp av den anledningen, så försvagas vårt motstånd mot förtrycket. Istället för att känna samhörighet med andra kvinnor, så väljer vi då att känna samhörighet med män, som vi fått lära oss är bättre än kvinnor. Vi har fått lära oss att det som är manligt är finare än det som är kvinnligt, och vi lär oss att förakta andra kvinnor.

Sluta kalla andra tjejer för horor, slampor, fittor och kärringar. Misstro aldrig en kvinna som vittnar om våld och övergrepp från män: Det sprids en myt om att kvinnor falskanmäler våldtäkter, och även denna myt har till syfte att behålla den patriarkala strukturen. Se samtliga kvinnor som dina medsystrar och backa upp dem när de utsätts för t.ex. sexistiska kommentarer, även om du avskyr kvinnan i övrigt. Sluta jaga bekräftelse från män och sök istället upp systerskapet. Bli inte smickrad när en man säger ”du är inte som alla andra tjejer”. Kvotera in kvinnor och arbeta aktivt för att få in kvinnor i arbetsgrupper av olika slag. Rekommendera kvinnor till olika uppgifter. Hacka inte på kvinnor som inte tar plats. Förstå kvinnor som gör sig till för män och uteslut inte dem ur systerskapet. Det handlar inte om att du ska älska alla kvinnor, det handlar om att du ska känna solidaritet med dem, och tillsammans kämpa mot patriarkatet.

Sluta aldrig att göra motstånd efter egen förmåga.