Då har alla bidrag till första ämnet kommit! Det är hur många som helst och det är så roligt att se att så många vill vara med, kul! Jag tror att jag ska ha fått med alla inlägg, men har jag missat ditt så pinga till, since I've then been a slarver.
Kultureliten skriver om att den feministiska debatten som förs av feminister idag till större delen berör medelklasslivsstilen med tillhörande konsumtion, och att även arbetarklassen måste inkluderas.
Moralfjant skriver om att debatten om feminismen snarare handlar om feministerna, istället för de faktiska sakfrågorna, och att feministerna i sin tur delas upp i två läger.
Otacksamt skriver om att den externfeministiska debatten förvrängs till något som inte alls liknar den internfeministiska.
Julia Bahner skriver om det skruvade i att feminismen numera ses som något som ska ifrågasättas istället för något som handlar om vad det är, nämligen mänskliga rättigheter.
Fanny Åström skriver om att feminister idag väldigt sällan får agera, utan istället måste reagera på andras utspel, och vi tvingas lägga ned mer tid på att bemöta dumheter än att faktiskt säga det vi vill.
Jaylazkar skriver om att det är angeläget för de i förtryckande position att sluta förneka sina privilegium och börja ta ansvar för att förtrycket ska upphöra.
Nina Ruthström skriver om att debatten om feminism idag förs på patriarkatets villkor, men att den feministiska rörelsen trots detta är starkare än någonsin.
Rose-Marie Fältskog skriver om det absurda i att Belinda undrar om feminismen gått för långt, samtidigt som kvinnor konstant förväntas korrigera det som är "fel" med våra utseenden.
SannaM skriver om att den offentliga debatten kring feminism mestadels förs av privilegierade personer som lägger ansvaret på individer istället för att se strukturer kring förtryck.
Post DBT skriver om det problematiska i hur en person som är sjukt och funktionsnedsatt ska ha en möjlighet att hänga med i den feministiska debatten.
Susanna Eriksson skriver om det märkliga i att det enligt många inte skulle kunna gå att vara feminist och jurist samtidigt, trots att juridiken inte är befriad från politik.
Kafkabloggen skriver om att medierna har ansvar för vilken bild av feminismen som kablas ut till massorna, men inte tar det.
Kristina Wicksell skriver om det absurda i att feminismen av utomstående inte anses tåla kritik, när det konstant sker kritik internfeministiskt.
majse skriver om att vi borde fråga oss ifall patriarkatet har spårat ut, eftersom det, tja, har spårat ur.
Femtesstic skriver om att debatten om ordet "hen" helt missat vad ordet kan göra för så många.
Blixa Bloggar skriver väldigt kärnfullt "Den främsta anledningen till att jag har väldigt stränga regler kring vilka jag tillåter komma till tals i mitt kommentarsfält är just för att slippa metadebatt och för att jag just SKA FÅ SÄTTA MIN EGEN AGENDA!".
Felicia Ubbesen skriver om det kontraproduktiva med att envisas med att dela upp feminister i olika lag, och vad det är då som skiljer en från kvinnliga antifeminister.
Jag själv skriver om att den internfeministiska debatten kan upplevas som svårtillgänglig, och att det ibland kan upplevas som att en förutsättning för att få vara med är att en läst x antal böcker och bloggar, vilket t.ex. inte arbetarkvinnor kanske har tid med.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar