tisdag 14 maj 2013

"Kom du eller?", eller varför patriarkatet förstör våra sexliv.

Det finns en del grejer som får mig att snabbt torka igen och tända av totalt i sängen, men den grej som har störst genomslagskraft inom detta är när killen frågar "kom du?/är du nära att komma?". Det värsta är att detta har hänt för många gånger för att det inte ska vara en dum individuell slump. Jag rantade om detta på Twitter igår, och insåg att jag inte är den enda tjejen som utsatts för dessa omotiverade frågor.

Ni vet hur det är: Ni ligger, ni pumpar på, det är sjukt najs och du tänker "fan, jag borde ligga oftare", och allt runtomkring är så jäkla tändande: Ljuden, lukterna, synen, känslan. Så sjukt niec. Och sen har han mage att droppa denna enorma turnoff: "Är du nära?". Seriöst, varje gång jag får denna fråga så vill jag bara avbryta allt, klä på mig och sura framför Youtube. Inte särskilt konstruktivt, jag vet. Men jag vill verkligen inte fortsätta. För när killen ställer denna fråga, så känner jag helt plötsligt en press på mig att komma så snabbt som möjligt. Vanligtvis brukar jag säga typ "vet ej, kör bara på", för att liksom avleda frågan men ändå inte avbryta. För sen när blev sex en jävla tävling och en kapplöpning mot orgasm?

För jag vill förtydliga en sak: Jag har haft kasst sex som resulterat i orgasm, och haft fantastiskt sex som inte slutat i detta. Men många, i synnerhet killar, verkar se orgasm som en indikator på hur bra ligget var. Jag vill även förtydliga att det inte är nåt som helst fel att som kille intressera sig för tjejens njutning, tvärtom. Men problemet är att jag aldrig upplever ett genuint intresse från killens sida när han frågar om jag är nära eller ej, utan snarare en form av prestationsångest som han projicerar på mig. För när han helt omotiverat frågar mig om min eventuella stundande orgasm, så får jag prestationsångest, och kommer känna mig dålig ifall han inte "lyckas" ge mig en orgasm, när han var så "snäll" och "intresserade" sig för min njutning (ni hör ju själva hur dumt detta låter). Om jag inte "lyckades" komma, så lyckades jag även inte boosta hans manliga ego. Båda mår dåligt över den "uteblivna" orgasmen, när ingen ska må dåligt.

För jag upplever en kollektiv prestationsångest killar emellan (patriarkatets fel?) att vara sexgudar till hingstar i sängen. De har denna enorma press på sig att vara stenhårda när det är dags att ligga, vara uthålliga (för bästa sexet är det som varar i 2 timmar. Öööh...) och dessutom få sin kvinna att komma på typ 3 sekunder. Ja, ni fattar hur fucked up detta är. Orgasmhetsen mot kvinnor är alltså bara en del av sexångestkakan. För dessa killar känner ett enormt misslyckande om de är för slaka, kommer för fort och inte "lyckas" med att få tjejen att komma. Och detta gör mig bedrövad, eftersom detta leder till en ond ångestspiral: De är nervösa, presterar då "sämre", får sen ångest över att prestera "dåligt" och så fortsätter det. Och jag är faktiskt trött på att behöva säga till killarna att det är ok att inte vara på topp jämt. För det ÄR ok att inte vara på topp jämt, men jag ska inte behöva vara den som säger det till dem: Det ska redan vara självklart. Herregud, sex är en källa till njutning, ingen tävling. Och jag är trött på denna inofficiella tävling män emellan som saboterar våra sexliv. För de får lära sig att målet med att ligga är att båda ska komma i nån slags gemensam orgasm, när målet är... tja... det finns faktiskt inget mål. Det är ju det som är det fina. Att njuta här och nu, och inte fokusera på framtiden (som oftast brukar innebära en orgasm). För vi kan väl säga att målet är att ha det så bra som möjligt, och slänga all press och ångest överbord. Och då menar jag ALL ångest och press.

För ju mer jag funderar på detta, på vad jag och andra upplevt, så blir det så tydligt att det ÄR patriarkatets fel. För patriarkatet påtvingar killar en roll som de känner en stor press att leva upp till, nämligen rollen som Sexguden. Det värsta är om killen inte vill ligga överhuvudtaget, då är han definitivt ingen riktig man, utan en jävla mes, eller jävla bög, eller nåt annat som kan upplevas förnedrande. Vill han inte ligga så måste han liksom ha en ordentlig ursäkt, typ att han ligger dödssjuk i cancer eller nåt sånt. Är han inte dödssjuk i cancer så ska han vilja ligga om han erbjuds det.

Hej Patriarkatet, sluta förstöra våra sexliv.

Edit: Jag mitt klantarsle råkade radera kommentarer som egentligen skulle godkänts. Så antagligen därför din kommentar inte dök upp här. Sorry :c

29 kommentarer :

  1. Jag har svårt att se det här som något patriarkatrelaterat. Visst, det finns säkert inslag av det också, men jag är inte säker på att du heller presenterar särskilt rimliga krav.

    Frågan du får kan ju vara grundad i ren och skär sexuell omsorg. Visst, han kanske tror att din orgasm är viktigare för dig än vad den verkligen är. Men hur ska han veta? Du säger att du inte ska behöva säga något. Att detta ska vara självklart. Men han lär sig inte din orgasm och dess betydelse på egen hand.

    Använd istället hans välvillighet till något positivt. Utgå ifrån att här har du en kille som värdesätter din njutning, gissningsvis oavsett hur stora delar fysisk eller mental den än må vara. Förklara för honom vad som är viktigt för dig. Du kanske bara vill att han går ner på dig en stund, eller att ni har just DEN DÄR ögonkontakten när han är i dig. Eller tusen andra saker. Hans förra tjej gillade säkert helt andra saker. Han kanske hoppas att du är som hon. Eller så lyckades han heller aldrig fullt ut förstå henne, hur gärna han än hade velat det.

    Som kille tror jag mig förvisso inte kunna föra hela manssläktets talan, men jag tycker tanken om "sexguden" och att jämföra sig med andra känns extremt avlägsen, så jag antar att jag i varje fall inte är ensam om den på "min sida". Jag pratar aldrig någonsin om mitt sexliv med mina vänner vilket i sig ganska kraftigt emotsäger att jag skulle försöka värdera min sexuella prestation ifrån någon form av utifrånperspektiv.

    Visst, jag känner samhällets förväntningar på att jag alltid ska vara kåt och hela den biten. Tillskriv gärna DEN till patriarkatet om du vill. Men ibland stavas dessa små onödiga småkonflikter helt enkelt dålig kommunikation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förlåt, men läste du ens det jag skrev? Jag skrev att jag aldrig upplever ett genuint intresse eller "ren och skär sexuell omsorg" från killens sida när han ställer denna dumma fråga, eftersom frågan, mellan raderna, säger: "är jag bra nog?". Dvs, INTE "hur vill du ha det?". Jag har skäl för att anse detta, då jag liksom... varit där, och upplevt detta upprepande gånger. Det blir extra tydligt när killen TJATAR om att minsann ge mig orgasm (japp, det har hänt). Det är _inte_ välvillighet, det är prestationsångest och dålig självkänsla i sängen. Enorm skillnad.

      Radera
    2. Nej, jag såg bara rubriken och gissade mig sedan fram till ett svar. Alltså, jag har lite svårt att förstå ditt tonläge här.

      Jag förstår det du skriver och tvivlar inte på din upplevelse av situationen. Men det är ju faktiskt inte säkert att din tolkning av vad som händer är oklanderlig. Visst, i någon mån sitter jag här och gissar och antar då jag vare sig känner dig eller är typen som frågar. Men jag vill ändå lyfta fram några saker ur ditt inlägg som jag fäste viss uppmärksamhet vid:

      "Och sen har han mage att droppa denna enorma turnoff: "Är du nära?". Seriöst, varje gång jag får denna fråga så vill jag bara avbryta allt, klä på mig och sura framför Youtube. Inte särskilt konstruktivt, jag vet."

      Här känns det som att du har aningen för mycket skygglappar på dig. Jag förstår det avtändande i det du beskriver, jag skulle själv antagligen inte uppskatta att få den frågan. Men "att ha mage"? Jag misstänker att det är klart mer troligt att killen uppvisar missriktad välvilja och sexuell osäkerhet än att han är oförskämd. Ena stunden visar du förståelse för problematiken i orimliga förväntningar på mäns sexuella prestation. I en annan gör du den här tolkningen. Jag förstår inte. Jag har min gissning gällande hur du kommer att bemöta denna paragraf, men mer om det efter nästa citat.

      "Men problemet är att jag aldrig upplever ett genuint intresse från killens sida när han frågar om jag är nära eller ej, utan snarare en form av prestationsångest som han projicerar på mig."

      Det är naturligtvis svårt för mig som läsare att få en känsla för hur det underliggande materialet ser ut här. Jag vill inte ifrågasätta din upplevelse av killarnas intentioner, för det ligger säkert mycket i det du säger. Men är det helt rättvisande? Känner du dig *säker* på att killen inte är genuint intresserad? Det låter som en ganska drastisk slutsats från din sida. Kanske dömer du honom för hårt? Kanske ligger sanningen någonstans mitt emellan? För mig låter det som en ganska extrem tolkning att en persons sexuella insats ska reduceras ner till något som inte alls handlar om dig. Och om det nu är mycket prestationsångest inblandat, vad gör du för att hjälpa honom? Ångesten är rimligen till största del sprungen ur att han vill göra dig gott.

      "Och jag är trött på denna inofficiella tävling män emellan som saboterar våra sexliv."

      Jag tycker väldigt lite av det du berättar om motiverar den här beskrivningen. Jag tycker mest det låter som en förenkling utan mycket argumentationsgrund. Visst, utgår du ifrån att det är så det ser ut så skriver väl ditt blogginlägg sig självt. Men om prestationsångesten kommer inifrån då? Eller från ett ex?

      Radera
    3. Grejen är ju att han inte inser att han är oförskämd, eftersom det inte är hans egentliga intention. Hans intention är att få en egoboost, och därför blir det så fel. Hade det varit genuin välvilja så hade han inte sagt sådär. Och visst blir det personligt när jag säger att han "har mage", men å andra sidan: Jag påpekar ju sen att det är patriarkatet som lärt honom att ha mage.

      Jag har anledningar att anta att det inte är genuint intresse som ligger bakom. Jag gör så att säga en helhetsbedömning av situationen. Och nästan aldrig är det genuint intresse som ligger bakom en sådana kommentar, isåfall är det extremt plumpt formulerat, och bara det är ett problem i sig. Det GÅR att visa omtanke utan att projicera press på partnern. Och jag brukar hjälpa killarna genom att säga som det är: Sluta fokusera så mycket på orgasmen. Men det gör jag bara till sådana jag bryr mig om, dvs t.ex. inte ONS.

      Och var kommer de prestationsångesterna (haha, böjningen) ifrån isåfall? Ta ett steg utåt och överblicka.

      Radera
    4. Bra poäng Lisa. Ditt svar klargjorda det sista jag grubblade på.
      Och det är sant, frågar man "Komm du nu?" så är man antagligen välmenande och klantig eller bara ute efter att känna att man lyckats som man. Det går inte att göra det rätt.

      Man får fråga lite snyggare före eller efter och visa ett genuint intresse för att förstå sin partner sexuellt.

      Come to think about it, den enda ggn jag kommer ihåg att jag frågat "kom du?" var precis efter vi slutat Jag inte var säker på hur det märktes på henne när hon kommer. Har man precis träffats så är det inte så lätt att veta hur en orgasm ser ut/låter.

      Radera
  2. Sjukt bra skrivet Lisa, även om jag inte brukar ställa frågor som de du tar upp inledningsvis så känner jag igen mig i många av de slutsatser du drar. Inte minst det där med att helt plötsligt slakna, och så nästa gång nästan vara panikslagen över risken att det händer igen, och ja, det finns riktigt inget säkrare sätt att garantera att det händer igen...

    SvaraRadera
  3. Jag känner igen mig i texten. Även om sexet var väldigt skönt, så känner jag mig dålig när min partner inte får orgasm. Tyckte hon att det var skönt ändå? Sex blir lätt en prestation.

    Jag har upplevt det får andra sidan också. Tillfällen då jag haft fantastiskt sex, men inte fått utlösning. Då har min partner verkat orolig att jag inte uppskattade det, att det inte var skönt nog. Som vanligt tror att jag att kommunikation är viktig. Att tala med varandra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart som korvspad att det kan vara skönt ändå trots ingen orgasm. Det bästa sexet sitter i huvudet, kan vara bra att veta.

      Det har jag också upplevt, nojade över det när jag var yngre pga trodde jag var oattraktiv, men nu förstår jag att så inte är fallet. Känns bra att bli äldre :)

      Radera
  4. Du har satt ord på mina egna tankar precis! Tack för det. Delar och hoppas att berörda parter läser :)

    SvaraRadera
  5. Jag tror absolut att det finns stora delar i problemet som ligger i prestationsångest/bragging rights, men jag tror det bottnar i hur man lär sig tänka på sin sexualitet.

    För killar är det inte så mycket "utforska din egen kropp och lär sig vad du tycker är skönt" utan man får lära sig hur en penis funkar och att när man sprutat så är det dags att städa så att ingen ser något. Sex har ett slut, det är orgasmen.

    Det jag vill komma till är egentligen att visst, det är en inlärd struktur, men killen kan även bekräfta den med sin egen (inlärda) logik. Han vet hur viktig orgasmen är för honom och kan inte föreställa sig ett scenario där den inte är lika viktig för dig. Jag tycker det är elakt att förneka att det är omsorg bara för att du inte uppskattar den.

    Jag ska tillägga att jag är bög och har begränsad erfarenhet med kvinnor, men jag tror inte det spelar någon roll i detta fall, för samma problem finns mellan killar. Det tar en stund in i ett förhållande innan man känner att sex där den ena parten inte får spruta är helt ok.

    SvaraRadera
  6. Du är grym! (på det bra sättet). ;) Usch, jag tycker du slår huvudet rakt på spiken här. Har haft liknande erfarenheter och förstår precis hur du menar. Resan är målet eller vad man säger, och innan man fattar det kan det aldrig bli riktigt awesome. Bra skrivet!

    SvaraRadera
  7. Till alla killar: orgasm är överskattat utifrån detta. Okej, sexet kan vara superbra utan att man nödvändigtvis får orgasm.

    När jag får orgasm blir jag bara trött och vill sova. Hehe. Så orgasmen har sin onda sida också ;) Skämt å sido. Mitt "mål" med sexet är inte orgasmen, det är att ha det skönt.

    SEN måste jag verkligen tillägga att alla tjejer kan inte få orgasm vaginalt. Jag har läst att det är en tredjedel som kan det, vilket innebär att majoriteten av alla tjejer kan inte komma genom enbart sex (in och ut - penetrerande), utan det kanske krävs stimulans av klitoris (eller vad vet jag). Jag är en av dem i alla fall. Har fått förklara att jag inte kan komma på det viset (än så länge - men jag förlitar mig på siffrorna) men jag känner mig samtidigt konstig och onorma när jag måste påpeka detta. Det känns som jag får ursäkta mig själv. Det är inte rimligt.

    Så till alla killar och tjejer som har sex med en annan tjej: ta det lugnt.

    Jättebra inlägg Lisa.

    SvaraRadera
  8. Bra skrivet! Känner igen mig som kille en smula. Men förklara att du tycker den frågan är avtändande så slutar han säkert fråga

    SvaraRadera
  9. Så du är sur på att killar saboterar ditt sexliv för att klillar är rädda för att sabotera ditt sexliv? Ledsen men det här är inte patriarkatets fel utan normer/kommunikation/önskning/begär/logos/patos - det vill säga en komplicerad process som gör att människan beter sig "mänskligt"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev så är jag arg på patriarkatet, inte enskilda killar som individer. Dock är det ju enskilda individer jag träffar på, och jag blir nog mer frustrerad och ledsen än arg när jag stöter på detta fenomen. För att det är så onödigt. Feminismen har lyckats frigöra tjejer rätt bra i deras sexualitet, men killarnas sexualitet är ännu fast i unkna könsnormer.

      Radera
  10. Känner som ung man verkligen igen mig i den där prestationsångesten och försöker göra allt för att bryta den och fokusera på att det handlar om kravlöst njutande. Men det är väldigt svårt när ens första flickvän har satt en sådan prägel i minnet på en att om hon inte fick orgasm så var sexet VÄRDELÖST och helt och hållet mitt fel. Jag har fortfarande idag svårt att helt släppa den mentaliteten även om jag VET med min rationella del av hjärnan att sex ska vara just allt annat än en tävling mot orgasm.

    Så jag fick lite en klump i magen av det du skrev om att du blir avtänd och arg(?) på killen som osäkert frågar om du är på väg mot orgasm. Jag känner med dig absolut att det skulle vara oerhört avtändande, men också så känner jag empati för killen som antagligen tror att du värdesätter orgasmen högst i sexet.

    Min "poäng" är bara att jag hoppas att du inte trycker ner på killen för hårt utan förklarar för honom hur du ser på det så att han kanske får en ändrad syn på vad som är viktigt!
    Jag och min senaste sexpartner pratade om det efter just en liten prestationsångestattack från min sida, och jag måste säga att det kändes jätte skönt att få bekräftelsen i att få höra hennes sida av vad bra sex va för henne! Har en mycket sundare syn på det nu :)

    Tycker hur som helst texten var väldigt bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beklagar din första flickvän, hon hade fel och jag hoppas du kommer känna dig övertygad om att det är så.

      Grejen är att det är skillnad på ifall killen faktiskt bryr sig om mig, och ifall han vill få någon slags egoboost, en bekräftelse. De som genuint bryr sig brukar vara självsäkra rent allmänt och skrattar ifall det blir lite fel. De som vill få bekräftelse på att de är bra är de som hetsar, just för att de vill få bekräftelse. De skäms när det blir lite fel, och dessa måste jag och andra tjejer trösta, vilket känns helt orimligt enligt mig då deras värde som man, och människa, inte ligger i deras sexuella prestation. Ja, på riktigt, jag och andra tjejer har TRÖSTAT dessa killar, eller iaf försökt muntra upp dem. För de känner sig så ovärdiga som män. Tack patriarkatet </3

      Jag brukar förklara för killar, speciellt de som jag bryr mig om (ett ONS skulle jag inte bry mig om att förklara för t.ex.), och då brukar sexet bli radikalt bättre. Men jag och andra tjejer ska inte BEHÖVA förklara för dessa killar.

      Radera
    2. Att problemet beror på osäkerhet är vi överens om. Att denna osäkerhet beror på patriarkala strukturer är en växel som jag tycker du lägger i lite för snabbt.
      Män får orgasm i mycket högre grad än kvinnor. Att tänka på detta som målet med sex är inte konstigt för många killar. Om killen är oerfaren eller tycker det är jobbigt att prata med de han legat med om vad som är viktigt för kvinnor (grov generalisering) är fenomenet inte konstigt.
      Det behöver alltså inte nödvändigtvis vara en press från andra män som får honom att vilja prestera utan från honom själv.

      Radera
  11. Ja. Fy vad trött jag blir. SEX SKA INTE HANDLA OM PRESTATION. Sex kan rentav vara BÄTTRE utan orgasm, inte minst för att man då oftast lärt sig koppla av och inte fokusera så jävla mycket på det utan bara ha det skönt. Gah. Önskar att alla bara kunde släppa den jävla hetsen och kommunicera, lyssna på vad ens partner säger och önskar istället. (Samt lyssna till sig själv och SINA behov, såklart.)

    SvaraRadera
  12. Det här problemet, den här SKITNORMEN att sex bara är bra om alla inblandade kommer, finns nog hos alla mer eller mindre. Jag har aldrig legat med någon man, men kvinnor jag har legat med har ställt den frågan och jag känner som du - vad fan? Första gången jag fick frågan visste jag inte ens vad det betydde, men kände att jag blev stressad - måste detta leda till något mer nu? Kan vi inte bara vara?

    Det jag upplever är också att det handlar om nån slags rättvisa, "vi kan inte sluta förrän båda har kommit" men även förstås att man själv känner sig ratad och misslyckad om den andra inte kommer. Och jag har känt mig jävligt rutten inför partnern också om jag inte kommit.

    Hets, helt enkelt. Men inte bara ett heteroproblem.

    SvaraRadera
  13. Eller så slutar du vara så känslig. Skulle aldrig bli avtänd bara för att någon frågar om jag är nära...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så slutar du ha tolkningsföreträde för andras upplevelser.

      Radera
    2. Haha, feminister...

      Radera
  14. Så himla bra, mitt i prick! Tack för det.

    Och stackars alla ni sexisttroll i kommentarsfältet, här fick ni ju ett riktigt bra tips och ni ba' "ööö dumma feminism" :)
    Snacka om att skjuta sig själv i foten.

    SvaraRadera
  15. Håller helt med om att orgasmhetsen är av ondo, delar din inställning till hur sex bör gå till. Själv bryr jag mig inte mycket om vad andra män tycker, däremot är det tydligt att många kvinnor anser att man är ett egoistiskt svin om man inte bryr sig om deras orgasm tillräckligt, och det påverkas jag nog desto mer av. En del tjejer har en bättre attityd men många hamnar mittemellan, där de tycker att det är ok att inte få orgasm, men då ska inte jag heller komma. Ett väldigt egoistiskt förhållningssätt. Och nu får man inte visa att man bryr sig för mycket heller, tack för ännu ett krav. Känner nästan för att sluta med sex, det verkar för svårt nu, för lätt att såra, för lätt att bli dömd. Som man iaf.

    Och att genast dra slutsatsen att det här patriarkatets fel utan att ens nämna att det kan ha något att göra med kvinnors krav på att mannen ska fixa deras orgasm verkar lite märkligt, speciellt i samband med den i övriga ensidiga kritiken mot hur en del män beter sig i sängen. Även om man är feminist kan man vara sexist.

    SvaraRadera
  16. Vi är nog många som varit med om samma sak!
    Det är otroligt jobbigt, och som du skriver väldigt avtändande.
    Allra värst tycker jag det är när killar frågar medan de ger en oralsex.
    De menar säkert i de flesta fall väl, den här typen av killar har ofta läst någon pseudofeministisk, väldigt förenklad och onyanserad text som ungefär går ut på att inga tjejer kan komma "enbart" genom att ha samlag, alla vill istället bli slickade och om killen slutar vara ett egoistiskt svin som prioriterar sin egen njutning och slickar minst en halvtimme kommer tjejen garanterat få orgasm, och får hon inte det tycker hon att sexet är helt värdelöst. Ger du henne däremot orgasm är du en fin och god feminist som gjort dig förtjänt av att ligga med tjejer.

    Visserligen är det bra att påpeka att sex kan vara så mycket mer än att killen penetrerar tjejen vaginalt, men "feministiska" texter och uppmaningar som den jag skrev förstör minst lika mycket som de hjälper. Inte nog med att de alltid utgår från att alla tjejer har samma preferenser och fungerar likadant, de ser också orgasmer enbart som något killen ska GE till tjejen. Dessutom ser de sex och orgasm som något helt instrumentellt, som om sex inte sitter i hjärnan också utan kroppen bara är en bil man måste meka med på rätt sätt. Och de spär på den patriarkala myten om att sex är helt meningslöst utan orgasmer.

    SvaraRadera
  17. Det händer emellanåt att jag ställer frågan, så jag tänkte ge mitt perspektiv på varför.

    Till att börja med har jag haft ett par partners som verkligen bryr sig om att komma. Kanske inte så sexet känns meningslöst annars, men för dem har det varit en viktig del i alla fall, även om det inte är det alls för mig (vilket så gott som alla mina partners haft problem med). Att tycka att orgasmen inte är en viktig del av sexet får man så klart tycka, det är liksom vad jag tycker själv. Däremot är det inget som helst fel att tycka det är en viktig del heller, tycker jag i alla fall. Olika saker är viktigt för olika människor, att säga vad som är viktigt eller inte i sängen för någon annan än en själv är liksom inte ok.

    Den andra delen av varför jag frågar är att jag, efter att jag själv kommit, är helt ointresserad av sex eller egentligen någon sorts fysisk närhet ett tag. Om jag har en partner som vill att jag får henne att komma så blir det med andra ord rätt dåligt om jag kommer först, för mig för att jag inte gillar sex eller närhet precis efter att jag kommit. För henne för att hon upplever att jag "fejkar", vilket jag ju också gör när jag fortsätter.

    Jag håller verkligen med om att prestationstänket är ett problem, jag känner liksom helt igen mig i det du skriver att du upplever: att det inte är att komma som är den stora grejen, och att det är drygt när min partner gör min orgasm till en större grej än den är för mig. Däremot tror jag inte alltid det handlar om en prestationsgrej, det brukar inte vara varför jag frågar i alla fall.

    Min poäng är att det helt enkelt är väldigt svårt att veta vad man ska säga/inte säga, utan att känna sin partner hyfsat, för att både säga något/inte säga något kan ju tydligen bli fel.

    SvaraRadera