Montag.

70-tal? Fick nån slags Bondbrud-feeling.

Det är nu jag känner lite press på mig själv att jag ska leverera ännu ett kvalitativt blogginlägg om något som faktiskt betyder. Men vet ej om jag orkar nu. Jag har typ inte gjort något idag. Lyssnat på Cissi Wallin på Radio1, gjort mig vacker. Helt ok för att vara en måndag. Mest funderat på hur jag ska ta mig vidare, rent karriärmässigt alltså. Men det känns väldigt skönt nu, nu när jag faktiskt har en väldigt tydlig målbild. Förut irrade jag som sagt runt och visste inte vart jag var på väg. Få saker är nog så frustrerande som det. Det viktiga är inte vad man vill göra, utan att man vet vad man vill göra. Många, speciellt i min ålder och yngre, är förvirrade och känner pressen på att veta sin framtid nununu. Är inte det är en smått övermänsklig uppgift, att veta vad man vill jobba som redan som 19-åring? Men jag tror jag inte är ensam om att uppleva detta. Så mycket som kommer utifrån och ska påverka. Det omänskliga, som Willy Kyrklund skrev i Mästaren Ma.

Så idag var vilodagen. Till och med tankarna fick vila lite.

Snart: Säl.