Bloggutmaning. Ämne fem – hur skildras sex?

Fannys och Schmenus bloggutmaning fortsätter, och denna gång tänkte jag faktiskt leverera innan deadline.

Fanny frågar: Hur skildras sex [i populärkultur], och hur påverkar det vår sexualitet? Det är de frågorna jag tänker är centrala. Vilka sexskildringar har varit viktiga för dig, för ditt formande av din sexualitet? Hur tänker du att du har påverkats av hur sex skildras i största allmänhet?

Ja... ärligt talat... var fan ska man börja? Få saker fuckar upp ens sexualitet så mycket som Hollywoodfilmer. De fuckar upp sexualiteten på alla områden: Kärlek, kommunikation, njutning, teknik, män vs. kvinnor och gud vet vad.

Har ni tänkt på att i Hollywoodfilmer så är tankeläsning bevis på äkta kärlek paret emellan? Dvs, personerna ifråga behöver inte kommunicera uttryckligen med varandra genom att typ prata, för de liksom vet vad den andre vill och inte vill. Alltid. Relationerna är därför alltid perfekta pga detta, sexet är alltid magiskt (det är som att de alltid vet exakt hur de ska vidröra den personen trots att det är första gången de ligger) och personerna förstår alltid. Alltså, jag inser att jag inte kommer kunna skriva ett konstruktivt inlägg om ämnet pga min avsky, det kommer bara bli en rant.

För sexet är som sagt alltid magiskt. Första gången personerna ska ligga med varann så är allt så jäkla bra: Inget kondomkrångel (kondom är f.ö. ytterst sällsynt), kläderna åker alltid av helt perfekt, inga snedkyssar, inga "oj, hehe". Allt liksom flyter. Kvinnan får orgasm omgående (jätterealistiskt såklart) och allt är prima liv. Jag vill se filmer och tv-serier där första ligget med en ny person är lite awkward som det kan vara när någon ligger med en ny.

Just det här att sexet alltid är så himla BRA första gången någon ligger med en ny, och ännu hellre, att sexdebuten är himlastormande underbar, hur rättvis bild av sex ger det? Jag skrattar alltid rakt ut när jag läser eller ser populärkultur där sexdebuten är magisk. Liksom, lol, eller hur.

Alltså, jag orkar inte ens. Hela Hollywoodkärleksmodellen kan avgå. Den lär oss att sex alltid är perfekt om det är med rätt person, och att om personen är rätt, The One, så behövs ingen verbal kommunikation. Alltså, avgå Hollywoodidealet. Jag har aldrig haft så bra sex och så bra relation som när jag kommunicerat väl. Tankeläsning fungerar fortfarande inte, även om personen är rätt.