torsdag 11 december 2014

En privilegierad kropp.

En sak som verkligen slog mig när jag var på väg hem från kvällens gympass (hallå, har börjat blogga om träning och hälsa, kolla kolla!) är hur otroligt idealisk min kropp är. Inte ur ett patriarkalt skönhetsperspektiv, utan snarare ur ett funktionalitetsperspektiv. Jag tror jag inte riktigt greppat (och fortfarande gör det) hur obehindrad jag är. På gymmet har jag inga problem med att röra min kropp, och det aldrig ont i kroppen på ett dåligt sätt. Jag är totalt allergibefriad och tål allt. Verkligen allt. Min sinnen funkar som de ska (även om jag har lite dålig syn, men knappast så det utgör ett hinder). Jag kan röra mig överallt utan behov av hjälpmedel. Jag har inga fysiska sjukdomar. Jag är sällan sjukare än en vanlig förkylning (har t.ex. inte haft magsjuka sen jag var typ 5). Mina blodvärden är toppen.

Jag är extremt privilegierad. Så privilegierad att jag knappt tänker på mitt privilegium. Och fan vad det är problematiskt.

Typ exakt så.


Var medveten.

1 kommentar :

  1. Ja! Har tänkt detsamma om min, att shit vad lycklig man är som typ kan röra sig fritt! Kanske inte ensam i en mörk gränd en lördagnatt då, men att man liksom kan förflytta sig obehindrat!

    SvaraRadera